Vi skulle jobba individuellt men gruppen skulle agera som stöd.
Vad kul att jobba med Streetart tänkte jag direkt. Vad ville jag förändra i det offentliga rummet? Tankarna sattes direkt igång. Oh vad rolig att göra någon förändring i det offentliga rummet, tänkte jag, men samtidigt kände jag lite obehag, eftersom förändringar i det offentliga rummet innebär en viss illegalitet.
Efter mycket funderande bestämde jag mig för att gestalta en busshållplats. Buss- och spårvagnshållplatser är trista och opersonliga. Jag ville förändra detta och skapa en mysig vänteplats där man kan känna sig trygg och glad. Är det inte ett bra sätt att börja morgonens väntan på bussen på en plats där man känner sig bra? Om dagen börjar med ett leende bibehåller man denna sinnesstämning oftast hela dagen, vilket gör jobbet och skolan enklare. ”Livet leker :)” . Jag var dock lite osäker om det var ”legalt” och gick därför till handledingen på HDK och presenterade min ideé för Marie, som tyckte att jag skulle göra det.
Jag satt mig på bussen, åkte igenom vårt område och såg ut busshållsplatsen jag skulle gestalta. Sedan skaffade jag material (tyg, tejp, kuddar, gamla jeans, osv) och började med att utforma ideén och förbereda det nödvändiga. Klockan fyra natten till torsdag var det dags att genomföra gestaltningen. Jag var väldigt nervös, men efter kanske en halvtimme var allting klart, jag tog några kort som bevis och åkte därifrån. Vilken adrenalinkik jag fick, kände mig bara glad. Torsdagen åkte jag några gånger tillbaka för att se om allting var kvar och hur folk reagerade på omgestaltningen. Jag ställde mig vid hållplatsen och lyssnade på vad folk hade att säga, det var många som tyckte att det var fint och några tog till och med kort.
Jag är nöjd med det jag har åstadkommit, det känns skönt att göra andra människor glada.
Fredag var dagen där alla grupper presenterade sina projekt för varandra. Det var riktigt spännande att se allas arbeten och tankar. En annorlunda skolvecka med massa spänning och idéer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar